Gräs = jordens skägg

Idag har jag varit vid bassängerna. Det är liksom traditionen i vår familj. Därför tänkte jag prata lite om stranden och bassänger idag. Jonatan, min vän, kom på idag att jag har strandfobi. Jo det stämmer mycket bra det. Jag vill verkligen inte visa mig i bikini. Känns som alla ligger och stirrar på en (vilket dem säkerligen inte gör). Så alltså måste jag lägga mig så nära havet som möjligt för att ingen ska lägga märke till mig när jag sakta men säkert ålar mig ner i vattnet. Vilka idéer man har. Om jag väl är i vattnet så är jag skräckslagen. En av de saker jag hatar mest är fiskar och havsväxter. Maneter är också hemska. Jag är livrädd för allt i havet. Om jag är i vattnet klänger jag mig fast i någon och skriker hjälplöst "är där något?!?!". Nej, stranden är nog inget för mig. Bassängerna då? Mjo, det går ju. Förutom att vattnet nästan bara innehåller klor och skit/smuts, så är det helt okej. Jag menar det är ju fisk-fritt. Fast en sak som drar ner på tycka-om-listan med bassängerna idag är att de inte hade någon glass? Sommar är ingeting utan glass. Skärpning!