Det första min sjukgymnast säger när han ser mig i väntrummet var att han var positivt överraskad över min utveckling då jag gick mot honom utan att använda kryckorna. Han trodde inte att det skulle gå så fort med min rehabilitering. Nu har jag provat på lite nya övningar, så passa er, snart ser ni mig springa om er i spåret!
Jag har kommit på en bra idé för att slippa ha en riktig höna. I Emil i Lönneberga säger Ida på småländska "Emil har förvandlets till en höne!". Jag känner ju världens bästa Emil, han får bli min höna. Bara för att prova på lite hur det är att ha en. Jag tror dock inte att han blir så glad över att behöva picka upp frön ur min hand och värpa på ägg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar