Tisdag Kväll

Vilken dyster kväll. Mörkt, tyst, läskigt och ensamt. Man blir helt dåsig. Nu är det mysigt med te-koppen i handen och samtidigt lyssna på härliga låtar. När man sitter här i sin ensamhet dyker allt sorgligt upp i huvudet. Allt man saknar, det man redan har men som man är rädd att förlora och det man vill ha. Det är i dessa tiden man suckar och tänker; "Om bara..." Men, man får väl se allt från den ljusa sidan. ...och nu till det intressanta ämnet; Kärlek Gosh vad det finns mycket att säga om kärlek. Kärlek finns överallt. Det kan både ges och fås. Från vänner till ovänner. Den överbefolkning vi nu har är ett bevis för att det finns kärlek i världen. Men, tyvärr, är kärleken inte alltid rättvis, eller på ens egen sida. Det finns många, som knappt kännt av kärlek. Jag får så dåligt samvete när jag sitter och tänker "ingen tycker om mig" (men klart som korvspad att många tycker om mig), när det finns föräldrarlösa barn i denna värld som aldrig kännt av kärlek. De får leva i en värld av hat och orättvisa. Nej nu börjar tårarna rinna... ...MEN kärlek kan vara något helt fantastikst, om man har tur det vill säga. Att få känna sig älskad för den man är. Att veta att någon ute i den vida världen faktiskt tycker om en. Livslusten ökar och man blir varm i själen. Men en av de bästa saker är att tycka om någon annan. Både en vän eller en framtida "partner". Att bli glad för någon annans skull och få dem att känna sig älskade. Önskar av hela mitt hjärta att alla får vara älskade, eller älska någon.