Tittade på en film som handlade om ödet. Just detta lilla ord med en sådan flummig förklaring tror jag på. Jag tror att vi väljer olika vägar i livet för att vi ska vara med om olika händelser och träffa olika personer. Livet vinklas åt ett visst håll, på ett omedvetet sätt.
För ju fler händelser man tittar tillbaka på, desto mer inser man att ödet har funnits med i bilden. Hade man inte varit just där på den platsen så hade man aldrig träffat just den personen.
Det bästa som ödet har gett mig är min bästa vän Emelie. Om vi inte hade valt just ambulans- och räddningstjänst-inriktningen på gymnasiet så hade jag inte varit den jag är idag. Vi har gjort oss till oss. Tokstollar.
Så, den stora frågan; kan man styra sitt eget öde? Kanske. Men jag tycker inte att man ska tänka för mycket på det. Vad som händer, det händer. Låt det vara så, för oftast leder det in oss på rätt spår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar